Mitt Språk och Jag av Theodor Kallifatides

"Mitt språk och jag"  av Theodor Kallifatides

Varje gång jag säger sten
tänker jag på andra stenar
och havet betyder
bara delvis hav

Jag har förlorat mitt språk
tingen har ingen smak längre
i min mun
det finns alltid en oändlig
tyst stund
mellan mig och de nya orden
en tystnad som jag fyller
med gråa löv
nej, det finns inga gråa löv

De nya orden är som kåldolmar
som har stått för länge
i frysboxen
jag kan inte fylla denna stumma stund
som har frusit som en droppe vatten
över ett oavsiktligt nederlag
och att tala har blivit
ett hantverk
med mycken svett och trötta muskler

Men om jag inte kan gå med de nya orden
kan jag åtminstone trampa på dem

Mitt språk och jag handlar om de svårigheterna att lära sig ett nytt språk. Hans bildspråk och sensorisk beskriving förklarar hur svårt det är att uttrycka dig med nya ord i ett nytt språk.

´havet betyder bara delvis hav'

'tingen har ingen smak längre i min mun´

Man har inte det samma förbindelse eller förståelse av de nya orden som din mödersmål. Jag tror ofta att min personlighet försvinner eller dämpar när jag pratar svenska. Jag pratar svenska utan nyanser.

Dikten är också en dikt av hopp. Som ett handverk måste man jobbar för att förbättre det nya språket. Man måsta trampa på ord först innan man kan gå på ord. Man måste försöka och försöka språket ska förbättra.